Italien


Sara Shamloo-Ekblad








"Alas! It was too late to wish that! She went on growing, and growing, and very soon had to kneel down on the floor: in another minute there was not even room for this, and she tried the effect of lying down with one elbow against the door, and the other arm curled round her head. Still she went on growing, and as a last resource, she put one arm out of the window, and one foot up the chimney, and said to herself 'Now I can do no more, whatever happens. What will become of me?'"
—
Det blev försent. Hon fortsatte växa. Hon växte och var snart tvungen att falla ner på knä på golvet. Andra stunder fanns där inget rum. Då försökte hon med att lägga sig ner med den ena armbågen tryckt mot dörren och den andra armen runt sitt huvud. Så låg hon, stilla. Hon fortsatte växa. Till sist sträckte hon ut en arm genom fönstret, en fot mot skorstenen. Hon sa: "Nu kan jag inte göra något mer, vad som än händer. Vad ska det bli av mig?"

Italien


Det var en gång en flicka. Hon var ful. Hon var väldigt ful (tyckte hon). En dag ställde hon sig i trädgården och betraktade blommorna som växte. Hon tänkte: Jag vill också! Men, vad skulle hon göra och hur? Hon tänkte och tänkte. Till slut visste hon. Hon skulle bara vänta till efter skymningen —
  I trädgården fann man flickan. Hon låg i gräset. Hon hade frön och jord i mun, näsa och öron. Andades hon? Man frågade: "Vad håller du på med?" För man förstod inte. Man var vuxen. Hon svarade. Hon sa: "Jag vill också vara vacker!" "Men Elsa!" sa man, (för hon hette så), "Du är vacker! Du är söt." Men Elsa lät sig inte luras. Hon visste att hon inte var någon blomma, för hade hon varit en blomma hade fröna börjat gro i henne där i gräset. Nej, hon var en människa, en flicka av kött, blod och skelett var hon, ben som kan gå sönder och som inte kan bytas ut. Så mycket visste hon.

Flera år senare: Schiaparelli i Rom, Schiaparelli i Paris. Hennes kläder, hennes handskar med ditmålade ådror. Hennes skoformade hattar. "Elsa!" sa man, (för hon hette så, i förnamn) "var får du allt ifrån?" Och Elsa svarade. Hon sa: "Blommorna! Min trädgård är min största inspirationskälla." Så berättade hon historien om hur hon som liten försökte gå under jorden...

Fakta: Elsa Schiaparelli (1890–1973) var en oerhört inflytelserik modeskapare vars kläder kännetecknades av lekfullhet. Det var hennes fantasi som förde henne dit hon ville. (Hon kunde varken sy eller modeteckna). 30-talet var hennes starkaste decennie. Då kunde hon få utlopp för sitt experimentella. Chanel, ska till exempel ha haft mycket svårt för sin konkurrent, som bland mycket annat uppfann färgen chockrosa och vars kollektioner gick under teman som cirkus.

Somliga menar att hon betytt mer för modets utveckling än Chanel gjort.

På Schiaparellis grav står (på kinesiska): "Födelsen är inte början. Döden är inte slutet."